Den 6 oktober 2007
lördag morgon kl 10:00 gick jag till Ica Safiren för att gå på en blind date. Jag
skulle träffa en kille som jobbade på ASSA precis som jag, men jag visste inte
hur han såg ut eller vem han var.
Min jobbarkompis Jannica hade tjatat länge om att det var en
kille som hon tyckte jag skulle träffa, hon trodde vi skulle passa ihop. Jannicas
syster Marita jobbade med honom och systrarna började försöka från båda håll
att vi skulle träffas. Det gick några veckor som de höll på att envisas om att
vi skulle träffas. Tillslut så gav de han mitt telefon nummer så han ringde upp
mig en fredag eftermiddag och frågade om jag ville följa med till Västerås
dagen efter, han skulle springa på stan och handla kläder. Vi tyckte det var
bäst att se till att träffas eftersom de tjatat så och aldrig gav sig J.
Så vi träffades utanför Ica Safiren eftersom jag bodde strax
brevid, han hämtade mig där med bilen.
Vi åkte till Västerås och gick på stan, han handlade lite
kläder. Vi åt lunch på en sallads bar, satt länge där och pratade. När vi åkte
hem så bestämde vi oss för att ses på kvällen igen och äta på Akropolis.
På det viset träffade jag den underbaraste mannen i
världshistorien.
Han är helt perfekt för mig på alla sätt. Vi är lika på de
plan som är bra att vara lika på och vi är olika på de plan som är bra att vara
olika på i ett förhållande. Kan absolut inte bli bättre. Känns mycket, mycket
bra. Har faktiskt inte trott att man kan vara så kär i någon, känns som jag är
nyförälskad fortfarande efter fem år. Det känns bara bättre och bättre för
varje dag. Älskar honom så mycket man
kan älska en annan människa. Är så lycklig att han finns i mitt liv.
Så idag firar vi som vi alltid gör den 6 oktober.
Och inte glömmer vi heller Jannica som med sin envishet har
en stor del i att vi träffades.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar