Just nu är jag uppe tidigt på morgonen och det är lite halvmörkt ute så jag har i alla fall tänt lite ljus och får en lördagsmorgonmysstund. Jag älskart!
September är en olycksmånad. Många olyckor just i september. Bara att hålla tummarna för att ingen ska hända i år.
Den 11 september var attentatet i USA och samma datum mordet på Anna Lindh. Det var även det datumet Ronnie Pettersson körde ihjäl sig.
Prinssessan Diana omkom 1997 och men det var den 31 augusti, men det var nära september.
Och så den som JAG saknar mest, min egen lillasyster Carina som omkom i en bilolycka lördagen den 13 september 1997.
Hon blev bara 31 år.
Lördagen innan olyckan så var vi tillsammans hela familjen och firade pappas födelsedag lite för tidigt. Då passade Carina och hennes pojkvän på att berätta för oss att de väntade barn, deras första.
Precis en vecka efteråt får vi telefonsamtalet ingen vill ha.
Carina var en sådan person som alla andra som försvinner för tidigt också verkar vara, alltid glad, snäll, rolig, positiv och hon älskade livet. Alltså en sådan person som ingen kan tycka illa om, en sådan person som alla tycker om.
Det är nu 16 år sedan men jag saknar henne lika mycket fortfarande. Det har gått så lång tid nu så jag tänker inte på det lika ofta nu, men det är lika hemskt och tragiskt fortfarande.
Livet kan ändras mycket fort, från ena minuten till den andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar